En Sprätthöna

Jag tycker om påsken. Det är en ledighet som infaller när skidföret är som bäst och friheten är stor att fira ledigheten utan påträngande traditioner (men med gott om ägg och en tårta kanske?!). Inspirerad av mina kära vänner i Sprätthönorna bestämde jag mig i år för att sy en äggvärmare i form av en höna. Mönstret ritade jag på frihand men idén hittade jag här.


Kroppens ”snäckskal” är tygbitar handsydda över pappermallar enligt den här tekniken. Sedan har jag broderat med pärlgarn för att förtydliga fjäderdräkten. Så här ser andra sidan av hönan ut:


Tittut!

Prinsessor klär i rosa

Över påsken hade jag det bästa besök en moster kan tänka sig! En glad femåring som mycket nöjd ville ha både sjalen som jag stickat till hennes 5-årsdag och mössan som hon önskade sig i somras. 

Eftersom lilla fröken anser att rosa är den bästa färgen så har jag inte sparat på krutet. Ränderna är två nyanser av rosa, sjalnålen är ett hjärta med gnistrande stenar och spetskanten behövde så klart några extra rosa rosetter.

Sjalen är stickad i Jamieson & Smith 2 ply jumper weight på 3 mm stickor och mönstret heter  Vintage Bouquet även om jag gillade namnet Battenberg Cake bättre! Shetlandsullen är en ren njutning att sticka i. Det kan mycket väl vara mitt favoritgarn!

Men det är inte bara moster om kan handarbeta! Så här nöjd var systerdottern efter att hennes docka var färdig – som hon sytt nästan alldeles själv. Trubbig nål och filt klarar hon galant, vilken fingerfärdighet och envishet hälsar stolt moster.

Blomsterfrossa

Ibland vet jag redan innan jag börjar att det kommer att bli ett tioårsprojekt. Så var det med Blomsterfrossa. Denna braskudde är en replika av ett skånskt yllebroderi från 1832 och materialsatsen är framtagen av Fingerfärda.

Orginalgynnet finns i Nordiska museets samling med nummer NM.0060050 och kan ses på Digitalt museum.

Den färdiga kudden är 70 cm bred. Motiven är mestadels broderade i enkelsidig läggsöm (för att spara tråd). Inte undra på att timmarna flugit snabbt förbi då de två trådarna i nålen dessutom var tunna…

Som bakstycke till kudden valde jag ett grått lammskinn från Ödins garveri, Visby. Jag skar till och passade ihop ett helt skinn till ett fyrkantigt stycke med hjälp av lintråd och skärnål.

Innerkudden (70 x 70 cm) är i dun och kommer från Dunbutiken. Det är skönt att se det färdiga resultatet efter så mycket arbete vill jag lova!

Dala-Floda

Jag har tillbringat en fantastisk kurshelg Dala-Floda. Tvåändsstickning, påsöm och kavelfransar stod på programmet och lärarna var de eminenta Anna-Karin Jobs Arnberg och Karin Kahnlund. Sådan solid kunskap och entusiasm träffar man inte ofta på! Det mysiga boendet och den goda maten på Dalafloda värdshus var sannerligen en glad bonus.

Jag, liksom flera andra kursdeltagare, hade förberett mig genom att sticka ett par färdiga tvåändsstickade vantar att brodera på. Det visade sig dock vara allt annat än nödvändigt då jag aldrig varit med om en mer välfylld kurs, det fanns så mycket jag ville prova att göra eller öva vidare på. Inte alls orimligt att gå den här kursen flera år i rad som några lyckliga kursdeltagare redan gjort!

Vante redo för påsöms broderi efter överföring av mönstermallar.

Även tummen kan behöva en liten styvmorsviol tycker jag allt.

Entrén till ett av de mysiga husen med ingång från den prunkande trädgården.

Min välfyllda stickkorg redo för lite sollapande och stickning. Nystanen har jag lindat kring nystpinnen för att lätt kunna komma åt båda trådändarna. Redo för mer tvåändsstickning med andra ord!

I kursen ingick, förutom besök på dräktbytardag och vandring till fäbod, ett besök på Wålstedts textilverkstads ullspinneri. Karin skämde dock bort oss genom att låta oss köpa från hennes z-tvinnade Wålstedts-garnlager ovan, vilken lockande buffé!

Vår kurslokal var annnars som ett uppdukat bord av handarbetsskicklig färgprakt! Karin och Anna-Karin visade både gamla och egentillverkade vantar, halvvantar, sockar, dräktjackor och andra dräktdetaljer med tvåändssticknng eller påsöm. Så inspirerande!

I ett hus vid skogens slut


Första gången jag såg Helenas fantastiska hus var på ett av Broderikaféets torsdagsmöten. Jag blev så imponerad! Så vackert. Så innovativt. Jag fick en konstig slags ”hemlängtan” när jag tittade på den lilla broderade ladan med det gröna grästaket.

Förutom att det var oerhört roligt att brodera detta lilla hus så är det extra kittlande att skapa någonting tredimensionellt – tekniken kan vara så mycket mer än broderade dukar. Känner du dig sugen på ett eget hus? Skynda över till Brodera Mera och du kan bli stolt ägare till en alldeles egen lada!

Royal School of Needlework

Jag har länge närt en dröm om att gå en kurs på brittiska Royal School of Needlework. Äntligen har jag fått den chansen! En dagskurs med Kate Cross på Hampton Court och kursen ”Introduction to Needlework” resulterade i denna lilla tekopp. Så roligt att lära sig hur proffsen gör och träffa riktigt nördiga brodöser! Om jag brukar klaga på perfektionism så är det raka motsatsen till vad RSN eftersträvar. Dina broderistygn ska vara så perfekta och små att en annan RSN-brodös ska kunna sy på ditt broderi utan att någon skillnad mellan de två handlagen ska kunna urskiljas. Så plocka fram silkespappret, spänn sybågen med skruvmejsel och ta på dig de vita bomullshandskarna och buga för sådan genuin kunskap!

Finns i sjön?

Nä, den här abborren mår bäst utan vatten. Den fantasieggande broschen både säljs och är designad av Brodera Mera. Ett väldigt roligt litet projekt kan jag intyga! Det skadar inte heller att Helena (som numera driver företaget) alltid har så fina förpackningar till sina broderisatser…

En abborre, Perca Fluviatilis, klär i yllegarn.

Baksidan av kläde och med en säkerhetsnål att fästa broschen med.

Moderna ordspråk

De broderade tavlor som en gång i tiden hängde över var och varannan kökssoffa har aldrig tilltalat mig. De religiösa ordspråken passar mig helt enkelt inte även om broderiet ändå kan vara vackert. Men om citaten kommer från en av mina favoritserier, den brittiska BBC-produktionen ”The thick of it”, ja, då blir det något helt annat! Citaten nedan kommer från Peter Capaldis karaktär Malcolm Tucker och säger det mesta om denne politiske ”spin doctor”.
Tucker’s Law. Självklart är broderiet gjort på en kökshandduk (tea towel).

Ett annat uttryck från citatmaskinen Malcolm Tucker. Broderiet är gjort i korsstygn på en kökshandduk. För att få exakt lika stora stygn så har jag använt en vattenlöslig korsstygnsväv medan jag sydde.

Gratulerer med dagen!

När systerdottern fyller fyra år krävs det noggrann planering. Hon har längtat efter sin födelsedag ett helt år skulle jag gissa. Papperskronorna de får på norska dagis är visserligen fantastiskt fina, men, hur vore det med en lite mer hållbar variant?

Självklart måst dock färgskalan domineras av rosa. Hello Kitty platsar alltid, även om Elsa från filmen Frost hade varit snäppet bättre förstås.

Ullfilt är fantastiskt fint att göra applikationsprojekt i. Kanterna trådar sig inte och filten är som syntetisk hobbyfilt i tjocklek och därför smidigare än t.ex. vadmal (som är vävt) eller kläde.

Kronan är helt gjord i ullfilt och applikationerna är broderade med pärlgarn nr 5 och 8.

Gratulerar med dagen Tilde!

Födelsedagar

Genom åren har jag broderat ett och annat stygn. Framför allt har jag givit bort mina alster till mamma och pappa. Ära vare gud i höjden – detta har jag gjort i slöjden. Eller snarare på min fritid…

Stående vorsteh utförd i långstygn med ylletråd på stramalj. Orginalet föreställde en pointer, men efter att jag kuperat svansen så är det helt klart en strävhårig vorsteh. Förärades pappa på 50-årsdagen.

En tjädertupp till pappas sextioårsdag. Räknat korsstygn i moulinégarn på bomullsstramalj. Fågeln var riktigt rolig att sy. Allt gräs i olika nyanser var dock en utmaning. Ramen är av drivved.

Improvisation i japansk sashiko-teknik till mammas senaste födelsedag. De tre tyglagren i väskans stomme är förstärka med maskinbroderi på frihand i ett mönster som ska efterlikna mjuka småstenar.

Hjärtkudde till Jenny & Lukas

Den 21:a april gifte sig min kära kusin Jenny med sin Lukas. Kudden de fick är stor nog för två att dela på, det är nog en god ingrediens i ett lyckligt äktenskap! Tyget är i linne och elefanterna även denna gång släktens favorit av Estrid Eriksson och hennes Svenskt Tenn. Hjärtat är en form av applikation (reverse appliqué) där inga sömmar syns från framsidan. Förstygnen är endast där som dekoration.

Två E:n

Duk i Hardangersöm.
Detalj av duk i Hardangersöm.

Den här duken har en historia. När min mamma, det första E:et, läste i Uppsala började hon brodera denna duk. Hon gjorde allt – fram till den första rutan i Hardangersöm. När det kom till att klippa trådarna så tröt modet. Så duken blev liggandes till i julas då jag, det andra E:et, fick veta av dess existens och färdigställde den. Att göra Hardangersöm i alla rutorna hade dock blivit för mycket även i min smak, därav komplementet med fyra röda hjärtan i fritt broderi. Inget mönster ska ses annat än som en inspiration!