Bland det roligaste jag vet med lapptäcken är arbetet med att placera ut blocken. Leta nya konstellationer, prova olika färger och placeringar är precis som att skapa mitt alldeles egna pussel. Just nu har jag två pussel på gång. Tur att jag har en bra flannellograf att leka med.
I en tidigare tygutmaning från Sprätthönorna så sydde jag den här kudden. Övriga bidrag från Sprätthönorna kan ses här. Bilden nedan visar de givna tygerna som jag alltså kompletterade med ett rosaröd-randigt. Snäckskalen är sydda över pappersmallar på samma sätt som hönan jag gjorde i påskas. Jag tänker mig att kuddens snäckor egentligen är maneter och att två av dem glider fram i en undervattensskog av sjögräs. Kudden är kviltad för hand med pärlgarn 8.
En blomma i sin kruka. Det blev mitt svar på lapptäcksgruppen Sprätthönornas tygutmaning. De tre rosa-lila tygerna var givna liksom stammens ljust turkosa tyg. Eftersom vi fick välja ett extra tyg och sedan sy efter egen inspiration så valde jag det turkosa blommiga tyget som bakgrund. På det applicerade jag en Dresden-blomma, knoppar och själva krukan. Applikationen sydde jag fast med symaskin och sömmen för osynlig fåll. Blommans stjälk är skuren på tygets diagonal för att göra den böjbar. Sedan är remsan ihopsydd aviga mot aviga och ”tygtuben” är sedan pressad så att sömmen inte syns från framsidan och därefter fastsydd. Bonaden är sedan kviltad både på maskin och för hand med pärlgarn.
Jag tycker om påsken. Det är en ledighet som infaller när skidföret är som bäst och friheten är stor att fira ledigheten utan påträngande traditioner (men med gott om ägg och en tårta kanske?!). Inspirerad av mina kära vänner i Sprätthönorna bestämde jag mig i år för att sy en äggvärmare i form av en höna. Mönstret ritade jag på frihand men idén hittade jag här.
Kroppens ”snäckskal” är tygbitar handsydda över pappermallar enligt den här tekniken. Sedan har jag broderat med pärlgarn för att förtydliga fjäderdräkten. Så här ser andra sidan av hönan ut:
Tittut!
Min kusin fick för några år sedan ett armband av mig. Tänkte att hon kanske skulle behöva ett nytt ändå så med en liten bit tyg jag fått av min vän Joyce lyckades jag sy ett litet smycke lagom till jul.
Det är någonting särskilt med lapptäcken. Den taktila känslan de ger. Att stryka handen över tyget och känna sticksömmen som håller samman de tre tyglagren. Det är beroendeframkallande att leka med färgerna, mönstren och känslan i de där täckena.
En lekfilt med en mild och lugn färgskala.
Med en lugn framsida kan baksidan vara desto galnare. Kviltad i rutmönster på symaskin.
Ett lapptäcke att ha i knät när du läser en god bok eller dricker en koppt te. Som synes är jag förtjust i Cori Dantinis vackra illustrationer och tyger!
Vild och tokig frihandskviltning på symaskin.
Baksidan med det vackra Flea market fancy-trycket designat av Denyse Schmidt.
Kontrasten mellan det bulligt blommiga och randen med sin fart och fläkt är någonting som ger liv åt baksidan.
Ibland blir även provlappen som jag övat frihandskviltningen på värd att kanta och spara…
Jag är en stor beundrare av Sarah Fielke. När jag sökte efter ett sätt att visa upp de fina elefanttyger jag samlat på genom åren så var det därför inte helt oväntat att jag fann vad jag sökte i hennes bok ”Quilting from little things”. Tekniken hon använder sig av i t.ex. lapptäcket ”Night Garden” kallas step-down-pieceing och är ett för mig helt nytt sätt att sammanfoga fyrkanter till ett täcke. Genom att förskjuta fyrkanterna så omöjliggörs den vanliga sömnaden av horisontella rader vilka sedan i sin tur sys ihop för att bilda täcket. Istället sys fyrkanterna ihop på diagonalen. Inte lätt att förklara hur detta går till, men, det involverar halva sömmar på väl utvalda ställen.
Så här såg mitt lapptäcke ut mitt under ihopsömnaden. Ovanför diagonalen är bitarna hopsydda.
Det färdiga täcket blev en utmärkt lekmatta åt systersonen!
För den med gott minne så började jag på ett experiment i bargelloteknik tidigare i höst. Lagom till glöggfika hos lilla Saga och hennes föräldrar stod hennes babytäcke klart. Här syns det färdiga täcket fotograferat ute i den nyfallna snön.
Quiltningen gjordes på frihand i de helfärgade kantpartierna medan ett diagonalt korsmönster framhäver den optiska effekten i mönstret i bargellorutorna.
Bakstycket är gjort i ett rutigt tyg så att maskinquiltningen framträder tydligt.
Här har jag använt samtliga säkerhetsnålar jag äger för att sammanfoga bakstycket, lapptäckets framsida och två lager bomullsvadd.
Det tog lite tid att stänga alla de där säkerhetsnålarna…
Så här såg lapptäckets framsida ut innan det lades ihop med resten av lagren.
Så här såg remsorna ut när jag till slut bestämt mig det mönster jag ville ha.
Vi har haft ett tygbyte på Sprätthönorna till ett Bargello-lapptäcke i regnbågens alla färger.
 |
| Mammas födelsedagspresent – ett lapptäcke till kökssoffan. |
 |
| Blockhusrutor med musikinstrument i varje mittruta. |
 |
| Trappmönster skapat genom vridning av identiska block.
Det är inte bara vi människor som uppskattar en eftermiddagslur på kökssoffan. Även djur kan denna ädla konst. Vår strävhåriga vorsteh Isa sitter gärna i kökssoffan och spanar ut mellan blommorna i köksfönstret. Ibland händer det att hon beskär blommorna för att se grannarna bättre.
|
 |
| Aurora Borealis, norrsken. |
Att bli väckt på natten tycker jag oftast inte alls om. Men, att bli väckt någon kylig februari natt för att titta på norrsken, det kan jag alltid ta! Med Electric Quilt 7 har jag nu försökt hitta en bargello-quilt som kanske kan återskapa norrskenets rörelse över himlen.
Nu är lapptäcket ”Nattligt landskap” klart. Jag visade det för Sprätthönorna i tisdags.
Täcket är ett resultat från Quiltakademins sommarkurs ”Bilder i bilder” som jag deltog i sommaren 2011.
 |
| Här syns baksidan som är i ett stycket. Täcket är maskinquiltat med grov tråd. Frihandsstjärnor i himlen och perspektivlinjer för övrigt. |
 |
|||||
| Perspektivet blev nästan som jag tänkt. Skulle ha gjort vissa fält något smalare. |
 |
| Ett hem värdigt J-bird. |
 |
| En kub med ett hörn borta? Eller en kub i hörnet av ett rum? |
Bonad från quiltakademins sommarkurs på Viks folkhögskola.
En väggbonad till min systerdotter så att hon har någonting att titta på och fantisera kring när sömnen nalkas.
